The wine's all drunk, and so am I
Sedan i måndags, när jag väl nyktrat till efter fem dagars supande med ett spektakulärt avslut i buskarna utanför Scharinska, dricker jag inte längre.
Inte på en månad från och med då, iallafall.
Den 22a juli är det över, önska mig lycka till i min totala nykterhet!
True Blood
Säsong tre av True Blood har börjat sändas. Jag är 23 minuter inne i första avsnittet och älskar homoerotiken som kom som en blixt från klar himmel. Se det.
Baltasar och Blimunda
Jag läste i DN nyss—lite väl sent—att José Saramago dog igår, den 18 juni.
Känns inte okej. Jag kan bara rekommendera att alla läser någonting han skrev. Blindheten och Historien om Lissabons belägring rekommenderas otroligt mycket.
Läs, läs, läs. Läs mer.
Jag läser alldeles för lite.
I want to be a good woman
Jag insåg att jag inte längre behöver fundera över om jag ska dra en festivalsommar eller inte! Arvika var det jag var taggad på (förutom Forever Young 2010 med Tove) och nu har jag kommit på att jag inte alls kan åka dit. Lite besviken över det, men det känns faktiskt skönt. Jag slipper bestämma själv iallafall.
Efter sommaren kanske det kan funka bättre, nu ska jag bara leva och supa och socialisera och såra. Sommar 2010.
Dagens DN
Someday my pain will mark you
Jag lyssnar på The Antlers och Bon Iver och Bonnie 'Prince' Billy väldigt mycket nu för tiden.
Skäggiga män som sjunger vemodiga och mörka visor i falsett.
Jag är verkligen äckligt taggad på att dra igång mitt soloprojekt nu, vill skapa skapa skapa, viljan finns. Åh, så den finns. Det känns som att det ska spruta ut ur munnen, naveln och tårkanalerna vilket ögonblick som helst! Jag ska skriva, spela in, släppa i sommar. Skriva ikväll. Hela natten, skriva. Jag vet inte vad, om vad, hur, men varma kläder på balkongen, cigaretter, någorlunda stämd gitarr, anteckningsblock, penna. Håll tummarna, jag vill släppa i sommar.
mvh
Crapathy
Sinnena bedövade av enorfiner, adrenalin, alkohol och nikotin.
Bra musik och ensamhet, blir det bättre?
(Ja det blir det)
Anglerfish
"At birth, male ceratioids are already equipped with extremely well developed olfactory organs that detect scents in the water. The male ceratoid lives solely to find and mate with a female. They are significantly smaller than a female angler fish, and may have trouble finding food in the deep sea. Furthermore, the growth of the alimentary canals of some males become stunted, preventing them from feeding. These features necessitate his quickly finding a female anglerfish to prevent death. The sensitive olfactory organs help the male to detect the pheromones that signal the proximity of a female anglerfish.
When he finds a female, he bites into her skin, and releases an enzyme that digests the skin of his mouth and her body, fusing the pair down to the blood-vessel level. The male then slowly atrophies, first losing his digestive organs, then his brain, heart, and eyes, and ends as nothing more than a pair of gonads, which release sperm in response to hormones in the female's bloodstream indicating egg release. This extreme sexual dimorphism ensures that, when the female is ready to spawn, she has a mate immediately available."
Edward Gorey
Kommunikation
"Every sentence we utter is a little work of art, with all of the limitations that implies. You can express a thing in language, but how it's interpreted by the audience members, each with their own internal context from which they view the world and hear the sentences of others, is always a little bit unpredictable and beyond your control."
–Deadthing, TWF
Är det inte spännande? Ingenting jag skriver här kommer att läsas precis som jag tänker det. Är det inte spännande? Är det inte en smått märklig premiss?
Märkligt.
Märkligt.
Begynnelsen
Från den mörka Västerbottnens omnejder krälar brutna omänniskor bland granris och myrstack. De kan te sig märkliga att beskåda för de stackars småstadsbor som vågar sig dit efter svampen, veden, bäret och vildkräket, för öronen är långa och fingrarna för många och kläderna är trånga och språket omöjligt att förstå.
