En ursäkt

Någon här som har sett House? Ni vet, han bittra läkaren med käpp? Den här grabben?

Jag förstår honom, och det vill jag be om ursäkt för. Eller, hur ska jag förklara det?

De senaste veckorna har jag varit hemskt frånvarande på många sätt, inte minst socialt. Jag har inte hört av mig som jag borde, och har inte varit jätterolig att umgås med. Allt för att jag haft så förbannat ont. Jag lyckades ju med konststycket att bita sönder min tunga under båda mina anfall och har sedan dess haft ett helvete med att prata, äta och vara trevlig. Grymtar mest till svar nu, allt för att jag är så less.

Jag tar så mycket piller jag får varje dag (sex alvedon och tre ibumetin har jag för mig) tillsammans med bedövningsmedel för munnen, men det hjälper inte så mycket. Så är jag en bitch när vi ses de närmsta dagarna hoppas jag bara att ni förlåter mig för det. Hör jag inte av mig alls (för att jag helt enkelt ska undvika att vara bitter mot någon) hoppas jag detsamma. När jag läker och inte har ont längre går jag tillbaka till det normala, det lovar jag!

Just ja, det var House jag snackade om. Han är bitter för att han har ont, precis som jag. Skillnaden mellan oss är ju att mitt går över alldeles snart. Och att han är lite smutsigt snygg och har käpp. Och är läkare.

Men ni förstår poängen, hoppas det är lugnt.

Puss

Något att säga, säg det här.
Vem är du?


E-posten: (kommer inte synas)

Din sida:

Kommentaren: